Hujeda mig. Måndag morgon och man är stel. Trött. Ja, jag hade nog inte dött av att ligga kvar i sängen någon timme till. Eller någon dag. Eller kanske någon vecka, haha.

Men det är bara att upp och hoppa. De stekta sparvarna flyger inte in i munnen på mig. Mycket som skall fixas och donas, projekt som skall avslutas och säckar som ska knytas igen. Det är redan sista veckan i maj och snart är det juni. Sista veckan i juni går jag på semester och då är det skönt att ha alla saker och ting fixade - så att man slipper tänka på dem  under en månad framåt.

Jag har redan börjat förbereda mig rätt rejält för campingtrippen. Utrustningen från Hilleberg ligger uppstaplad i farstun. Nya tältet ska bli dödsläckert att smälla upp och jag har höga förhoppningar på det. Inte bara är det ganska så snyggt, det ser väldigt smidigt ut också, på bild. Har ju inet satt upp det själv ännu, men jag skulel bli förvånad om mitt Hilleberg tält inte såg ut som på bilden:

Jäklar i min låda vilken fin dag vi fick igår, jag och svågern! Vi stakade ut min tremetare i gylet bortom svängen och slömetade i ganska många timmar. Vi fångade inga svärdsfiskar igår heller, inte ens någon muterad eller sunkig liten sik ens en gång, men vi hade trevligt. Riktigt trevligt. Mycket tack vare kylväskan med kall öl och termosen med varmt kaffe. Och ostmackor. Man får aldrig, aldrig glömma ostmackor.

Man får passa på med sådana där utflykter innan mycket börjar dyka upp. Inom inte allt för länge är det rent ut sagt för jädrigt att sitta bort 2-4 timmar där ute - myggen är olidliga. Deras hunger slås enbart av deras storlek. Brr.

Nyss ringde Göran nere på macken. Han ska uppåt fjällen näst-nästa helg och haverera med sin rib-båt. Förra gången, två år sen nu, kom han hem med brutet ben och trasig båt, men nu har han alltså morskat till sig igen, med sin inbillade passion för rib båtar. Han undrade om jag skulle med på en ribtur men se nej, det går inte. Nästnästa helg är jag och svågern och därtill syrran (hans fru, om du inte räknat ut det) på vinprovning i stockholm.  Syrran har ju fyllt år och då skramlade vi, som jag skrev i den gamla bloggen, ju till en utflykt till Kungliga Hufvudstaden och lite galej. Eller golem, som svågern säger.

han är rolig han. haha.

Onsdag. Härligt. Mittvecka. Eller Mittwoch, som tyskarna har stil nog att kalla det.

Hur bedriver man en onsdag på denna sidan år tvåtusen då? Ja, eftersom att jag inte har så speciellt mycket för mig om dagarna så brukar jag kunna hitta på lite vad jag vill. Så idag blir det fisk. Tänker ta mina spön och lassa upp i min pickup och fara ut på fiskearrangemang.

Det vore gudomligt läckert att husera på någon käck söderhavsö istället för i en liten svensk håla. Och istället för att puttra ut med sin lilla tremetare på ett insjö stor som ett gyl hellre storma ut på saltstänkande vågor med en charterbåt. Och fånga svärdsfisk hellre än att på sin höjd få en liten inavlad abborre.

Men men. Vad är väl en bal på slottet?

Jag drar och fiskar! Kanske hakar svågern på.

Min kusin, Preben (släkten är ju som den är som ni vet och var tredje släkting huserar i Danmark och heter därefter) har ju, som jag skrivit tidigare, länge gått och gnagt på vad han ska ta och roa sig med nu när fiskeindustrin fått sig en törn och han inte längre kan leva på sina trålingnät.

Under en sådan session av ganska allvarlig eftertanke (läs: han sitter i sin Chesterfieldsoffa och studerar lagsport på sin lite för stora plasma)slog det honom! Han ska kombinera hobby med kontaktnät.

Nu har inte Preben det största av kontaktnätr själv så därför ringde han mig och undrade om han fick låna lite av mitt.
"Vad ska du ha det till?" undrade jag
"Fotballreiser!" skrek han lite lyriskt på sin danska. Det betyder för övrigt "fotbollsresor" på svenska och låter ganska tyskt när man tänker på det.

Preben ska alltså låna delar av mitt kontaktnät vad gäller folk med bilarm båtar och buss för att slussa runt betalande människor mellan matcher i norra Europa. Jag gav idén min välsignelse - jag vet juhur mycket Preben gillar fotboll och jag vet dessutom vilken procent jag lägger på när jag förmedlar kontakter, haha (läser du detta Preben så två saker: Grattis till att duäntligen bemästrat Google Translate och nej, jag bara skojar,jag lägger inte på något, jag lovar. Kanske lite, men det är enbart för omkostnader. Och snus.)

Så. Min kusin Preben ska pyssla med fotbollsresor (Fotballreiser!!!) och jag har gjort en god gärning. Och (och nu skojar jag igen Preben) så kommer jag göra mig en enkel hacka på det hela. 

Bra start på dagen, när detta samarbetsavtal nu är sajnat.

Jussi Björling, denna gigant bland skönsångare, sjöng för alldeles för många år sedan den episka Till Havs:

I just denna anda var jag och min svåger under helgen som gick och bekantade oss avsevärt med skärgårdens skumkronor och fiskgjusebestånd - han jobbar ju nämligen med båtuthyrning och hade i lördags inga direkta bokningar, vilket såklart öppnade för att vi kunde ta fregatten ut på egna små äventyr.

Jag är absolut ingen havsmänniska så jag är mer ivägen äbn till hjälp på vilken båt som helst. Står jag inte på fel tampar och snören så hänger jag över relingen och bjuder min frukost förväl. men vad gör man inte för sin svåger? Han är ju snäll på många sätt och vis och han brukar ju hjälpa mig när jag är en man kort på mina evenemang och aktiviteter - så när han slår en pling och vill ha båtsällskap, så är det såklart att jag ställer upp.

Nu är jag ju lite emot reklam och sådant, men jag kan verkligen rekommendera hans båtuthyrning. Om man bara tar den för vad den är så är den faktiskt ganska prisvärd. 

Helgen som gick var ganska intressant. Min kompis Börje och jag samt min ingifte kusins brorson Bengt var ute på rejält galej, eller "golem" som Bengt felaktigt säger, och det ena ledde till det andra precis i vanlig ordning. Det ville sig inte lustigare än tat vi rätt var det var fann oss ute i Huddinge och hos Kaj (en vän till en vän som känner någon jag känner) och Kaj har minsann rejäla doningar på sin bakgård.

En stor rackarns varmluftsballong - hur många har en sådan stående på tomten? Inte jag. Inte du. Men Kaj, han har. 

Kaj och Börje känner varandra sedan tidigare de också, de jobbade på Danmarksbåtarna ihop får ett gäng år sedan, så det var inget märkligt alls då vi alla tre trängde ihop oss i den lilla krogen och eldade loss och steg till väders.

Alla som har läst minsta lilla fysik vet att det inte bor jättemycket lyftkraft i uppvärmd luft, även om temperaturskillnaden gentemot den omgivande luften är hög, så det var en ganska stor ballong som krävdes för att lyfta oss alla tre glada och väl tilltagna män till väders med någon ordning.

Ballongflyg över Stockholm  är verkligen ingenting som man gissar på att man ska vara med om när man går upp trött och sliten en vanlig söndagsmorgon men se denna helgen small det. Inte ballongen då, hahaha.

Tyvärr är Kaj och hans verksamhet kanske inte helt okej att rekommendera runt hur som helst till andra så därför poppar jag inte ut hans nummer eller adress här, men gudar skall veta att när det gäller att flyga ballong över stockholm med omnejd, då är det banne mig ut till honom jag åker nästa  gång också!